Vi är stolta över att Helena Åberg, medlem i SKHvs styrelse, under 2010-2014 representerar Europa i IFHEs styrelse.
Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHV) ser med tillfredställelse att frågor om hållbar konsumtion ges uppmärksamhet och värde. Resurshushållning i det dagliga livet och särskilt vad gäller hållbar livsmedelskonsumtion och boende, men även transporter är centrala intresseområden inom det hushållsvetenskapliga kunskaps- och forskningsfältet.
Svenska Kommittén för hushållsvetenskap vill understryka betydelsen av utredarens förslag i kapitel 9 för att öka kunskapen och stärka handlingsförmågan bland studerande i grund- och gymnasieskola när det gäller hållbar konsumtion. Den satsning på hem- och konsumentkunskapen i skolan som föreslås har genom elevernas och lärarnas nätverk potential att nå många. I ämnet finns många naturliga kontaktytor till andra ämnen och samhällsaktörer vilket öppnar för samarbeten såväl inom som utöver skolans gränser.
SKHV vill uppmärksamma betydelsen av att också företrädare för hushållsvetenskap inbjuds att delta i arbetet med att kommunicera en ”smartare livsmedelskonsumtion” (Avsnitt 5). Vidare vill SKHV se förslag på hur information och kommunikation mellan hushåll och aktörer i ”avlämningsfasen” (avlopp, avfall) kan förbättras. Hushållsvetare kan här tillföra systematisk kunskap om hushållens förutsättningar, behov, önskemål etc. Slutligen vill SKHV peka på behovet av att tolkningsram för konsumtionsbegreppet utvecklas som möjliggör ökad förståelse mellan aktörer i den gemensamma uppgiften att hitta mer hållbara former för konsumtion.
SKHV stödjer samtliga förslag i avsnitt 5.1.2 Konsumentpolitiken. Vad gäller punkten ”Regeringen bör snarast studieförbund, SVT…” vill vi betona vikten av att forskare med inriktning mot bl. a kommunikation inom området hållbar mat liksom forskare, lärarutbildare m. fl i hem- och konsumentkunskap inbjuds att delta (se förslag kap. 9 om Hem- och konsumentkunskap i samarbete med samhället).
SKHV vill till förslagen under punkt 6.1 lägga till förslag som berör material och utrustning i bostaden. Dels ett krav på utökad livslängd på dessa (det handlar om att bryta en trend som nu går mot allt kortare livslängd), dels ett krav på utbildning och information om vård av material och utrustning. Det innefattar en förändring av värderingar/attityder, framför allt hos yngre generationer, i riktning mot att vård och skötsel är viktigt och positivt. Här kan hushållsvetenskap och i skolan hem och konsumentkunskap stå för viktiga bidrag.
Uppdraget att hantera konsekvenserna av hushållens konsumtion faller i stor utsträckning på företrädare inom avfalls- och VA-området. Detta uppdrag har blivit allt mer komplext, bl.a. ingår ett uttalat informations- och kommunikationsansvar gentemot hushållen. På avfallsområdet styrs verksamheten utifrån principer fastlagda enligt den så kallade avfallshierarkin. Avfall skall i första hand hindras från att uppstå. Detta måste i praktiken innebära att avfallsbranschen engageras på ett nytt och intensifierat sätt som partners i hela produktions- och konsumtionscykeln. Detta behov beaktas inte i betänkandet, vilket vi betraktar som en brist. Man kan uppfatta en vilja att ta sig an utmaningen men det krävs riktlinjer för arbetet och ny kompetens hos branschen. Ny kunskap måste utvecklas och befintlig sammanställas om innehåll i och metoder för kommunikation. Inte minst viktigt är att hushållsperspektivet beaktas, något som bland annat den hushållsvetenskapliga forskningen kan bidra med.
SKHV stödjer förslagen under avsnitt 8. Beskrivningen liksom förslagen överensstämmer med centrala tankegångar i forskning och utbildning inom Hushållsvetenskap.
SKHV instämmer med utredarens förslag i sin helhet. Ämnet hem- och konsumentkunskap har genom sitt innehåll och karaktär en unik möjlighet att ta på sig huvudansvaret för grundskolans utbildning om hållbar konsumtion och bör också ges en självklar plats i gymnasieskolan. Regeringen bör enligt SKHV:s mening uppmärksamma behovet av förstärkningar av förutsättningar för ämnet som utredaren föreslår.
Utöver de förslag som nämns av utredaren vill SKHV markera att skolämnets utveckling är beroende av forskning inom det hushållsvetenskapliga och ämnesdidaktiska fältet. I sammanhanget bör också pekas på den brist på utbildade lärare inom Hem- och konsumentkunskap som finna idag och som förutses framöver med kommande stora pensionsavgångar. Åtgärder bör vidtas för att öka antalet som utexamineras.
I avsnitt 2 och i betänkandet som helhet presenteras förslag till definition av begreppet hållbar utveckling och med hänvisning till andra källor. Motsvarande försök att problematisera och definiera begreppet konsumtion saknas. Det finns vetenskaplig litteratur inom området som inte synliggjorts. Följden blir att betänkandets författare närmat sig begreppet utifrån sig egen uppfattning om dess innebörd och avgränsning. Kanske utifrån den vardagliga betydelse begreppet har.
Konsumtionsbegreppet är värdeladdat. Aldrige (2003) visar hur konsumtionsbegreppet ofta förstås i motsats till något annat. I begreppsparen konsumtion-produktion, konsumtion investering, konsumtion- medborgarskap, konsumtion-bevarande (vår översättning) ses dessutom konsumtion som sämre än sin motsats.
I betänkandet blir det otydligt utifrån vems perspektiv konsumtion betraktas. Hushållens perspektiv blir nedtonat till förmån för övergripande samhällsperspektiv. Kanske som en följd av detta uppfattar vi betänkandet som mer fokuserat på köpfasen och faser före denna i produktions- och konsumtionskedjan medan användningsfasen (vilket för hushåll kan vara likställt med produktion) och återlämnandefasen (avfallshierakin) behandlas knapphändigt.
På samma sätt som betänkandet inte uttalat ställer frågan; Vad är konsumtion? så ställes inte heller frågan; Vem är konsumenten? Rollen som konsument är inte entydig. Personen som står i butiken för att välja ett par jeans har andra motiv och handlingsmönster och förväntningar på sig än personen som står i en butik för att välja tvättmedel till sin familj där någon medlem kanske är allergisk. Ytterligare annorlunda är situationen för konsumenten som skall välja råvaror till sin lunchrestaurang. Det är inte omöjligt att alla dessa roller dessutom samsas inom en och samma person. Även om utredaren inledningsvis visar på olika konsumtionsmönster utifrån kön, inkomst m.m. så behövs en mer utvecklas bild av konsumenters perspektiv vid behandling av livsmedelskonsumtion, boende, transporter och frågor om välfärd och livstillfredställelse.
Svenska kommittén för Hushållsvetenskap
För styrelsen
Helena Åberg
Lektor, FD Hushållsvetenskap