Vi är stolta över att Helena Åberg, medlem i SKHvs styrelse, under 2010-2014 representerar Europa i IFHEs styrelse.
Synpunkter på insatsförslagen nr 9, 10, 32-37, 39, 42, 43, 45, 63, 70 och 75 med förkortad remisstid.
Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHv) instämmer i Insatsförslag 32-36, vilka tar upp frågor om marknadsföring m.m. av mat riktad till barn, liksom i förslag 42 och 43. Insatsförslag 45 (och 46) betonar betydelsen av bra material om goda matvanor och fysisk aktivitet att användas vid undervisning i olika sammanhang. Material bör anpassas till olika sammanhang (enl. förslag 46), inklusive fortbildning av olika lärarkategorier anser SKHv.
Kommentarer görs nedan på flertalet övriga förslag:
Insatsförslag 63
Att alla som går i gymnasieskolan läser hem- och konsumentkunskap är idealet både för folkhälsa och hållbar konsumtion. Går inte det gäller det att finna andra vägar att garantera kompetens om mat-hälsa och välutrustade lokaler för praktisk undervisning.
Insatsförslag 70
Hem- och konsumentkunskap måste stärkas och ges status när det gäller skolans hälsauppdrag. Det betyder ämnesutveckling, läromedelsutveckling och krav på skolorna att satsa på välutrustade lokaler.
Insatsförslag 75
Utveckling av hem- och konsumentkunskap ställer krav på utbildning av nya lärare, inom ordinarie lärarutbildningar på lång sikt och särskild lärarutbildning (SÄL) för att täcka ett akut behov av lärare. Dessutom behövs fortbildning av redan verksamma lärare genom statliga satsningar.
Insatsförslag 62 och 68
Det är av största betydelse att hälsa i termer av goda matvanor och fysisk aktivitet blir synliggjort i skollagen och i skolornas kvalitetsredovisningar.
Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHv) ser med glädje att man i insatsförslagen kopplar samman matvanor och fysisk aktivitet. Frågor kring barns och ungas hälsa är komplexa och består inte bara av olika dimensioner av hälsa (fysisk, social, psykisk) utan är också relaterade exempelvis till konsumtion och hållbar utveckling. Precis som fysisk aktivitet påverkar matvanorna människans fysiska, men också sociala och psykiska hälsa. Under lång tid har betoningen ensidigt varit på fysisk aktivitet. SKHv gläds åt att matvanorna ges samma dignitet. Dessutom är frågor om barns och unga hälsa relaterade till frågor om klass och till kön. Undersökningar visar tydligt att barn som bor i områden där familjerna har låg socioekonomisk status har sämre hälsa, rör sig mindre och äter sämre än barn och unga från områden med högre socioekonomisk status. Matrelaterade sjukdomstillstånd som anorexia och bullimia är mer vanligt förekommande hos flickor än pojkar.
Hem- och konsumentkunskap (HK) är grundskolans minsta ämne (118 timmar) och det finns idag inte i gymnasieskolan. Matvanor, handlar precis som ordet säger mycket om vanor och rutiner. Det är de dagliga valen som är de mest väsentliga. HK handlar just om dessa och hälsa är ett viktigt perspektiv ut vilka olika möjliga val testas, upplevs och diskuteras. Den reviderade kursplanen från 2000 ger vid handen att HK har mycket att bidra med när det gäller skolans hälsa-uppdrag. Därför instämmer SKHv i insatsförslaget om att ämnet behöver stärkas och utvecklas i grundskolan (förslag 70) och införas i gymnasieskolan (förslag 63). Stöd för ämnet finns hos både elever och föräldrar visar den nationella utvärderingen, NU03.
De 11 punkter riksdagen redan har beslutat om när det gäller förändringar i gymnasieskolan har ännu ej trätt i kraft. Skolverket jobbar just nu med revideringar av kursplaner m.m. för att förbereda ikraftträdandet. Så det torde gå att ta upp diskussionen om ett nytt kärnämne. Om detta anses helt omöjlig förordar SKHv satsningar på matvanor genom att inspirera till lokala kurser (vars kursplaner skall godkännas av Skolverket), till satsningar på att anställa lärare med kompetens (HK-lärare) och till skapandet att lokaliteter utrustade för praktisk matlagning. För det är den praktiska erfarenheten där kunskap blir konkret och där hand och tanke möter känslan som är avgörande när det gäller våra matvanor. Dessutom kan mängder av andra frågor som värdegrundsfrågor, frågor om hållbar konsumtion och andra aspekter av globalisering få sin konkreta upprinnelse vid matlagning och kring matbordet.
Stöd för sitt hälsoarbete på skolorna behöver rektorer och lärare i skollag, läroplaner och kursplaner. Det är viktigt att hälsa i termer av goda matvanor och fysisk aktivitet blir synliggjort mer än idag. SKHv instämmer därför i förslag 62. Vidare kan skolornas kvalitetsredovisningar och de kvalitetsindikatorer som ingår där utgöra en viktig inspirationskälla därför stödjer vi även förslag 68. Indikatorer skulle då kunna vara lärares utbildning (grund- och fortbildning), lokaler och utrustning etc.
När det gäller fysisk aktivitet gav regeringen uppdraget åt alla som verkar i skolan att förutom den timplanestadgade undervisningen i idrott och hälsa (500 timmar i grundskolan) så skulle alla elever erbjudas daglig fysisk aktivitet. Även när det gäller matvanorna har hela skolan ett uppdrag: att skapa en miljö och tillgång på mat och trivsam miljö i skolmåltiden och ev. kafeteriautbud som främjar goda matvanor, samt att visa alternativ till godis o.dyl. för att fira, berömma och ”ha det mysigt”. Men när det gäller den direkta kunskapen om mat, måltider, livsmedelsval, tillagning etc. krävs det (precis som för idrott och hälsa) speciellt utbildade lärare. De enda lärare som idag har utbildning att klara detta är lärarna i hem- och konsumentkunskap.
NU03 visar att HK är det ämne i skolan där mest undervisning sker av icke utbildade lärare. Dessutom vet vi från Skolverkets och Lärarförbundets undersökningar att åldern är hög bland många idag verksamma HK-lärare. Samtidigt vet vi att lärarnas kompetens är den enskilt mest avgörande faktorn för elevernas studieframgångar. Menar vi då allvar med att sätt matvanorna i fokus, att jobba förebyggande och göra den insats skolan kan för att åtminstone minska ökningstakten när det gäller hälsa-problem som övervikt, fetma och diabetes som vi vet ökar hos barn och unga, måste vi se till att de lärare som undervisar i HK är utbildade.
Hälsa är ett ämnesövergripande område, det rör hela skolan och inte bara ämnena HK och idrott och hälsa. Långsiktigt samarbete över ämnesgränser kräver professionella ämnesföreträdare med både djup ämneskunskap och pedagogisk kompetens. Också detta talar för satsningar på utbildning av HK-lärare (förslag 75). Det behövs fler utbildningsplatser vid Göteborg, Umeå och Uppsala som är de universitet som länge bedrivit utbildning av lärare i HK. Kristianstad ligger i startgroparna. Med vid de övriga 22 lärarutbildningarna i Sverige kan studenterna ej välja inriktningen hem- och konsumentkunskap. Inriktningen HK skulle behövas vid fler orter. Men detta löser problemet på lång sikt. För att snabbt få till stånd en ändring i landets skolor bör regeringen satsa på särskild lärarutbildning (SÄL), en ämnesutbildning för sådana som redan har en pedagogisk utbildning av något slag.
Helena Åberg
för Svenska kommittén för hushållsvetenskap