Vi är stolta över att Helena Åberg, medlem i SKHvs styrelse, under 2010-2014 representerar Europa i IFHEs styrelse.
Svenska kommittén för hushållsvetenskap instämmer till stor del i de förslag som presenteras i betänkandet. Dock med följande tillägg:
• Undervisningen i för-, grund- och gymnasieskola, men även för vuxna bör i högre grad än idag bestå av handling, inte bara sikta på eventuell handling i framtiden.
• Det behövs utbildning och forskning (inte utredning) om hur alla ska utveckla ”det där” som tydligen flickor idag har i högre grad än pojkar.
• Ämnet hem- och konsumentkunskap har en stor potential när det gäller lärande för hållbar utveckling som bör utvecklas och tas till vara.
• Detta betänkande bör kopplas till SOU 2004:119, Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid.
• Det måste satsas på de verksamma lärarnas fortbildning, likväl som på lärarutbildningen.
• Pilotprojekt bör vara inriktade på långsiktig verksamhet och vara kopplade till forskning.
• Tvärvetenskaplig forskning måste få bättre ekonomiska förutsättningar
• Hushållsvetenskaplig forskning ger kunskap om hur hushåll tänker och handlar och visar att det behövs dialog mellan olika aktörer inom och utanför utbildningsområdet.
Vi instämmer till stor del med de förslag som presenteras i rapporten. Vi vill dock särkilt uppmärksamma några förslag samt kommentera och föreslå vissa kompletteringar.
Skolan är en viktig aktör vad gäller lärande. Vi stödjer därför förslaget om att skollag och läroplaner bör förtydligas vad gäller utbildning för hållbar utveckling. I betänkandet diskuteras att utbildning för hållbar utveckling bl.a. ska främja utvecklandet av ”…förmåga och vilja att verka för en hållbar utveckling lokalt och globalt” vill vi gå ännu längre än kommittén som bland många bra saker säger att ”Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap”. Det är genom att handla, genom att uppleva, genom att pröva testa och själva erfara konsekvenser av handlingar som viljan atthandla utvecklas. Undervisningen ska i högre grad än idag bestå av handling, inte enbart hoppas på att barn/elever/studenter ska vilja handla sedan.
Det är bra att skillnader mellan flickor och pojkar uppmärksammas. Det finns en hel del forskning som visar det som sägs i rapporten om att flickor tycks vara mer benägna att handla på ett sätt så att de bidrar till hållbar utveckling: de tänker mer på ekologiska konsekvenser vid inköp, de är mer solidariska och de är mer beredda att ta ansvar för sina handlingar. Det krävs ytterligare undersökningar sägs det i rapporten. Vi menar att det behövs forskning, det behövs utvecklingsarbete som tar utgångspunkt i påståendet att det tycks som om innehållet (i vid mening) i undervisning och annat lärande för flickorna är sådant som vi, men hållbar utveckling som mål, skulle vilja att pojkar också lärde sig. Är det dags att vi i skolsammanhang gör oss av med den manliga normen? Vi menar inte att vi ska ersätta den med en kvinnlig, men vi måste jobba mer med att barn/elever/studerande ska utveckla det där som tydligen flickorna utvecklar i högre grad idag.
Det pågår annat utredningsarbete som överlappar det som redovisas i den aktuella rapporten. Stefan Edman har lämnat ett delbetänkande till Konsumentministern angående sitt uppdrag gällande hållbar konsumtion (Hållbara laster, SOU 2004:119). I den rapporten finns ett helt kapitel som behandlar skolans möjligheter. Vi vill i detta sammanhang verkligen trycka på Edmans förslag angående hem- och konsumentkunskap. Detta stämmer väl överens med vad som sägs i den aktuella rapporten exempelvis vad som sägs om att lärandet måste bli mer verklighetsbaserat, om arbetssätt och arbetsformer m.m. Ämnet hem- och konsumentkunskap har en stor potential när det gäller lärande för hållbar utveckling och är nog det skolämne vars kursplan redan idag genomsyras av hållbar utveckling.
Lärarutbildningen anser vi givetvis vara viktig i sammanhanget. Därför instämmer vi i förslaget att grundutbildning och fortbildning av de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet bör inriktas mot utbildning för hållbar utveckling… . Det är viktigt att se till att alla får en viss kunskap inom den ”allmänna” lärarutbildningen – det bör dock preciseras mer än vad som gör i betänkandet vad en sådan utbildning bör innehålla. Det är också viktigt att det ingår i de ämnesspecifika delarna. De gemensamma delarna borde bland annat vara inriktade på att främja ämnesövergripande samarbete. Det är minst lika viktigt att satsa på de nu verksamma lärarna och staten bör här ta ett större ansvar än vad som sker idag.
Vi stödjer förslaget om att inrätta pilotverksamhet men med följande tillägg: Forskningen vid lärarutbildningarna bör involveras i de ”pilotprojekt” som föreslås i betänkandet. Det är viktigt att eventuella pilotprojekt dels sker i samarbete med forskare så att de kan följas, kritiskt granskas och ständigt utvecklas – detta behövs om de ska kunna fungera som ”goda exempel”. Pilotprojekten bör också redan från början vara inriktade på ett långsiktigt arbete, så de bör innehålla plan för hur arbetet ska kunna leva vidare efter projekttidens slut.
Vi instämmer i förslaget om att de offentliga forskningsfinansiärerna bör få i uppdrag att stödja gränsöverskridande forskning särskilt om hållbar utveckling och utbildning för hållbar utveckling. Tvärvetenskaplig forskning måste ges bättre förutsättningar och de svårigheter man möter idag bör analyseras. Det är väsentligt att forskning om utbildning för hållbar utveckling både tar sig an den formella utbildningen (bl.a. genom den typ av forskning vi nämner ovan i samband med pilotprojekt) och den informell utbildning. I betänkandet talas om behovet av utredning – vi vill betona forskningens betydelse.
Vi instämmer också i förslaget om att dialogen mellan aktörer inom och utanför utbildningsområdet om utbildning för hållbar utveckling behöver utvecklas och fördjupas. Det handlar om att kunskap är viktig, men det spelar inte så stor roll om man vet vad man ska göra om sedan inte förutsättningarna finns. Därför måste ett ökat lärande om hållbar utveckling åtföljas av utveckling inom andra områden. Bland annat den hushållsvetenskapliga forskningen visar hur komplexa hushållens motiv är för att ändra vanor och hur de hänger ihop med de förutsättningar som ges i det omgivande samhället, i media, i bostadsområdena, i butiken etc.
På uppdrag av styrelsen för Svenska kommittén för hushållsvetenskap
Helena Åberg
sekreterare